Doktorandprojekt ska öka kunskapen om tegelfasader
Hur bör man gå tillväga för att ta reda på när det är rationellt påkallat att foga om en tegelfasad – och hur påverkas omfogningens livslängd av arbetsmetod och murbruk?
Idag görs stora investeringar i att foga om tegelfasader, bland annat i det fastighetsbestånd som kom till under efterkrigstiden. Bara i Sverige finns det cirka 80 miljoner kvadratmeter tegelfasad från perioden 1940 – 1975. Tidpunkten för omfogning av tegelfasader har traditionellt planerats utifrån generella och förutbestämda tidsintervall. Detta är problematiskt eftersom olika fasader slits olika mycket, främst beroende på hur fogarna bryts ner av väder och vind i det aktuella geografiska området. Miklós Molnár är universitetslektor i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola, tillika handledare för doktorandprojektet som har givits namnet Rationellt och relevant underhåll av tegelfasader.
– Eftersom omfogning är ett tidskrävande och slitsamt arbete som kostar mycket pengar, är det adekvat att ta reda på när det är rationellt påkallat att foga om en tegelfasad, berättar Miklós.
Idag finns det generella mallar som säger att omfogning bör ske när tegelfasaden är 50 – 60 år. Samtidigt finns det gott om exempel på tegelfasader som är betydligt äldre än så, men som ändå är i nästan perfekt skick.
Tester i laboratorium
Projektet startades i september 2019 och väntas vara slutfört sommaren 2024. Doktorand är Mohammad Kahangi, civilingenjör med masterexamen i konstruktionsteknik från Universitetet i Bologna samt kandidatexamen från Iran. Genom att föra en dialog med murare och representanter från olika murningsföretag, samt analysera resultat från laboratorie- och fältstudier, ska Mohammed och Miklós räta ut ett antal frågetecken. De första två åren görs studier på hur slitage samt olika typer av arbetsmetoder och murbruk kan tänkas påverka fogarnas vatten- upptagningsförmåga. En utmaning är det faktum att de existerande tegelfasaderna i Sverige är murade med uppemot 1 000 olika tegelsorter. Testerna utförs därför på flera olika typer av tegel och fogar – och upprepas flera gånger för
att ge tillförlitliga resultat.
– Vi har låtit murare tillverka 90 provkroppar med olika vattensugningsegenskaper. En tredjedel av dessa har
murats med vardera slät fog, tryckt/indragen fog och slät fog som har efterfogats. De olika provkropparna har vi sedan utsatt för vattenbegjutning motsvarande kraftigt regn under 23 timmar i laboratoriet, berättar Miklós och fortsätter:
– Vi vill genom dessa tester ta reda på om murfogen blir mättad – och om vattnet i så fall tränger igenom den. De första resultaten visar, en aning förvånande, att vattnet inte gör det. Fukten går genom teglet istället. Vidare har vi även identifierat ett antal rivningsobjekt från vilka vi kommer att hämta bitar av olika sorters tegelfasader för vidare testning.
Manual ska visa vägen
Nästa steg i projektet blir att se hur fogarnas livslängd påverkas av arbetsmetod och murbruk.
– I det skedet kommer vi att studera hur muraren har tryckt in lagningsbruket i fogen och om den har kompakterats eller ej. Vi kommer även titta på hur fogen påverkas av att ha tillverkats med fogslev respektive halvautomatiserade hjälpmedel – eller en kombination av båda teknikerna, förklarar Miklós. Projektet ska mynna ut i en manual som riktar sig till mur- och putsentreprenörer, fastighetsägare, projektledare, konstruktörer och byggkonsulter.
– Med våra resultat som grund kan vi genom manualen informera om två saker. Det första är råd och tips kring hur man bedömer när det är tekniskt motiverat att omfoga en tegelfasad – och vilka förbättringar det genererar. Det andra är att rekommendera arbetsmetoder och murbruk som bibehåller byggnadens kulturvärde och ger en långsiktigt hållbar lösning, säger Miklós.
Senast uppdaterad 16 november 2020
Fler nyheter
Alla nyheter