Visste du att 90 procent av det befintliga fastighetsbeståndet inom EU beräknas stå kvar år 2050 - och att tre fjärdedelar av dessa byggnader inte är energieffektiva?
Svenska byggnader, och de som vistas i dem, står för en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. Eftersom många byggnader har ett stort renoveringsbehov kan en betydande del av energianvändningen spåras till läckage – där värme och kyla helt enkelt sipprar ut genom konstruktionen. Med rådande energikris i åtanke, liksom Sveriges och EU:s klimatmål, är behovet av energieffektivisering större än någonsin.
Visste du att cirka 90 procent av det nuvarande byggnadsbeståndet inom EU beräknas stå kvar år 2050 – och att tre fjärdedelar av dessa byggnader inte är energieffektiva?
Samtidigt renoveras för närvarande cirka en procent av det bristfälliga fastighetsbeståndet per år, vilket
innebär att det skulle ta 100 år att energieffektivisera alla dessa byggnader. Eftersom EU har slagit fast att unionen ska vara klimatneutral till år 2050, bedöms det att renoveringstakten behöver öka till över tre procent per år – till en nivå där en markant besparing av energibehovet uppnås.
SVERIGES ANSVAR SOM EU-LAND
Som ett av EU:s medlemsländer har Sverige åtagit sig att leva upp till internationella klimatåtaganden. Även om energimixen och klimatavtrycket för svenska byggnader är bättre än i många europeiska länder, så är klimatnyttan av att energieffektivisera stor även här. En viktig anledning är att det är brist på förnybar energi; efterfrågan är avsevärt mycket större än utbudet. Därmed är det av stort värde när energieffektivisering frigör förnybar energi. Eftersom byggnader står för en så stor del av vår totala energianvändning, är energieffektiviserande åtgärder något som behöver öka betydligt i omfattning även i Sverige.
En aktör som jobbar målmedvetet med dessa frågor är Swedisol, en branschorganisation för Sveriges ledande mineralullsföretag där VERONICA KOUTNY SOCHMAN är vd.
– Att öka renoveringstakten och genomföra energieffektiviserande åtgärder är en av våra kärnfrågor. Vi skriver debattartiklar, initierar studier och för fram fakta till politiken samt bygg- och fastighetssektorn och allmänheten. Syftet är att mobilisera en rörelse som resulterar i att vi bygger mer energieffektivt och får ner energianvändningen, säger Veronica.
ENORMA VINSTER
En av de rapporter som Veronica gärna hänvisar till är Grön Logik, som initierades av Swedisol och fem andra ledande branschföreningar under hösten 2021. Av rapporten framgår att energieffektiviserande insatser kan bespara samhället 866 miljarder kronor på vägen fram mot Sveriges klimatmål att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Bara under de kommande tio åren blir den samhällsekonomiska vinsten 180 miljarder kronor. I rapporten framgår också att en samhällsekonomiskt lönsam energieffektivisering av byggnader kan frigöra hela 13 TWh el till år 2045. Det skulle vara tillräckligt för att elektrifiera hela Sveriges personbilsflotta.
Samtidigt skulle värmebehovet minska med mer än 40 TWh.
– I takt med den ökade elektrifieringen av samhället, behöver elen användas smartare. Problemet med utbyggnaden av energisystemet är den tar väldigt lång tid. Ledtiderna för att minska energianvändningen är betydligt kortare, säger Veronica och utvecklar:
TILLÄGGSISOLERING – EN FÖRSÄKRING MOT FRAMTIDA ENERGIKRISER
Som ett komplement till studien Grön Logik har konsultbolaget Anthesis tagit fram ännu en studie för att definiera den privat och samhällsekonomiska potentialen för tilläggsisolering av byggnader. Av denna studie framgår det bland annat att:
• Genom att tilläggsisolera fasaden med en decimeter extra isolering, eller vinden med två decimeter, kan energiförlusten via tak och väggar halveras.
• Den energi som kan sparas genom att tilläggsisolera småhus och miljonprogramshus uppförda före 1975 uppgår till 1,1 respektive 1,2 TWh per år.
• En privatperson som tilläggsisolerar sitt hus får under 30 år tillbaka investeringen två gånger om. Samhället får tillbaka investeringen fyra gånger om.
• Det skulle kosta 15 miljarder kronor att tilläggsisolera vindarna i alla svenska småhus med otillräcklig vindsisolering och byggnadsår mellan 1950 och 1980.
• Om kostnaden för tilläggsisolering av fasader i samband med annan renovering i alla småhus, samt vind och fasad i alla flerbostadshus, läggs till så blir den totala kostnaden strax över 40 miljarder kronor.
• I höstens stöd för att tillfälligt parera de höga energipriserna, har det pratats om satsningar på 90 miljarder kronor. Medlen skulle göra betydligt mer nytta om de bidrog till åtgärder som permanent minskar energianvändningen och sänker energipriserna.
SE HELA STUDIEN PÅ ANTHESISGROUP.COM/SE
– Efterfrågan på förnybar el och biobränslen kommer öka när transportsektorn och industrin ska fasa ut fossila energikällor. Om vi ska lyckas med klimatomställningen behöver därför effektiviseringsperspektivet finnas med vid alla energirelaterade investeringsbeslut och energieffektivisering behöver betraktas som en energikälla. Dess kortsiktiga värde ökas ytterligare av att effekttopparna under kalla vinterdagar minskas.
Även om de stigande elpriserna har medfört att återbetalningstiden på energieffektiviserande åtgärder har blivit kortare, menar Veronica att den ekonomiska aspekten alltjämt är ett hinder för många när det kommer till att investera i energieffektivisering.
FRÅN ORD TILL HANDLING
– Marknaden behöver få hjälp att gå från ord till handling – och där behövs både ökad kunskap och ökat stöd till energieffektiviseringsåtgärder. Att kalkylen ser bra ut för en fastighetsägare räcker inte alltid för att just dessa investeringar ska prioriteras, exempelvis av en småhusägare eller större aktörer med en ansträngd ekonomi.
– Eftersom det är billigare för samhället att kapa kWh i det befintliga fastighetsbeståndet genom renoveringar, än att bygga ut energisystemet, borde det vara en självklarhet att prioritera styrmedel som ger fastighetsägarna incitament att satsa på energirenoveringar, menar Veronica.
INGEN TID ATT FÖRLORA
Enligt Veronica gäller det nu att berörda parter inser värdet av att energieffektivisera byggnader och att marknaden lyckas möta upp den ökade efterfrågan på dessa tjänster.
– Vi är alla beroende av ett stabilt och välfungerande energisystem, vilket innebär att varken politiker eller medborgare har råd att avstå från satsningar på energieffektivisering. Nu har vi ett ypperligt ”fönster” att ta vara på möjligheterna fram till 2045, där vi alla måste hjälpas åt att gå i samma riktning, säger Veronica och tillägger:
– Om vi lyckas med detta bygger mycket på att det finns lokala entreprenörer som har kapacitet, vilja och ork att möta och utbilda marknaden genom att erbjuda lösningar som minskar energianvändningen. Där är Fasadgruppen och alla dotterbolag inom koncernen ett ypperligt exempel. En eloge till alla som i sitt dagliga värv ser till att fler byggnader kan energieffektiviseras.
Senast uppdaterad 17 mars 2023