Byggnader står för ungefär en tredjedel av den totala energianvändning. Hur kan då fastighetsägare och entreprenörer agera för att fler byggnader ska kunna energieffektiviseras?
På frågan om hur länge Tomas Berggren har arbetat på Energimyndigheten svarar han med glimten i ögat: ”För länge”. Men sedan avslöjar han lågmält att han anställdes 1998 – och att han har jobbat med energieffektiviseringsfrågor sedan slutet av 80-talet. Idag är Tomas Senior rådgivare för energieffektivisering på Energimyndigheten. Med den erfarenheten, faller det sig naturligt att inledningsvis låta Tomas belysa energisystem och energieffektivisering ur ett historiskt perspektiv.
– Dagens stora behov av att ställa om våra energisystem är inget nytt. Vi hade en oljekris på 70-talet, i en tid då 73 procent av all energi till byggnader i Sverige kom från olja. Tack vare olika styrmedel är motsvarande siffra en procent idag. Sedan har det fortsatt med styrmedel för att ställa om från kärnkraft – och nu är det klimatet som står i fokus då styrmedlen riktas till energieffektivisering, elektrifiering och förnybar energi. Behoven ändras med tiden, säger Tomas.
Tomas Berggren, Energimyndigheten
Styrmedel pekar ut riktningen
Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regeringen och har ansvaret att ställa om Sveriges energisystem till att bli ekonomiskt och miljömässigt hållbart, samt sörja för en trygg energiförsörjning. Den energi som används i Sverige kan delas upp i sektorerna byggnader, transporter och industri – där varje sektor står för ungefär en tredjedel vardera. Således är byggnader i allra högsta grad intressanta ur ett energieffektiviseringsperspektiv.
Vikten av rätt beslutsunderlag
Energieffektivisering för befintliga bostadsbestånd är alltså en viktig del i att få ner byggnaders totala energianvändning. Först av allt bör man då göra en energikartläggning av sin byggnad.
– Man går då igenom investeringskostnaderna för varje tänkbar åtgärd och räknar på lönsamheten. Sedan lägger man samman dessa åtgärder i ett paket och räknar på energibesparingarna. Ofta är det bra att göra flera åtgärder samtidigt, när byggnadsställningar och entreprenörer ändå är på plats. Ett annat alternativ är att göra renoveringen i etapper, förklarar han.
Sprider kunskap
Enligt Tomas är det långt ifrån alla fastighetsägare och entreprenörer som har kunskapen för att göra en energikartläggning – och därmed få fram rätt beslutsunderlag. Därför lägger Energimyndigheten stora resurser på att sprida den kunskapen till exempelvis fastighetsägare och entreprenörer. Ett par exempel på detta är nätverken för energieffektivisering; Belok och BeBo.
– På belok.se och BeBostad.se finns metodiken kring energikartläggning beskriven, plus massor av annan kunskap som rör energieffektivisering. Det finns idag ett stort behov av att åtgärda befintliga fastigheter och energieffektivisera dem. Många gånger är det en lönsam investering, inte minst nu efter stödet som kom 1 oktober, säger Tomas.
Klimatskalet viktigast
Tomas menar att det viktigaste ur energianvändningssynpunkt för en byggnad, är att ha en bra klimatskal som minimerar transmission och köldbryggor. På god andra plats kommer ett gediget ventilationssystem.
– Vi pratar mycket om att minimera transmissionsförluster, alltså när värmen försvinner ut genom bristfällig isolering och dåliga fönster. Sedan finns det även ventilationsförluster. Många ventilationssystem på äldre fastigheter har ventiler i väggen, eller frånluftssystem då man tar in kalluft direkt utifrån. Är det då tio minusgrader ute krävs det mycket energi för att luften ska komma upp i rumstemperatur, säger Tomas och utvecklar:
– Med en tät klimatskal och dagens moderna FTX-system med värmeåtervinning, minimeras förlusterna och man behöver bara tillföra en liten mängd energi till uppvärmningen. När vi pratar om så små mängder, kan faktiskt en byggnad klara uppvärmningen helt och hållet via energi från förnybara källor såsom exempelvis solpaneler.
Vill se nya affärsmodeller
I syfte att driva på den tekniska utvecklingen har Energimyndigheten initierat teknikupphandlingar. Tillsammans med en specifik fastighetsägare tar då Energimyndigheten fram en kravspecifikation som ger incitament till innovativa företag att utveckla och presentera nya tekniska lösningar. Ett exempel är då SmartFront provades i en teknikupphandling för renovering av ett flerbostadshus i området Lagersberg i Eskilstuna – och monterade sin unika ventilationslösning på en huskropp under 2013.
I framtiden tror och hoppas Tomas att fasadentreprenörer i större utsträckning kommer höja sin kompetens kring energikartläggningar, samt utveckla nya affärsmodeller.
– Med rätt beslutsunderlag, som på ett smidigt sätt sätts i händerna på fastighetsägare, ökar chanserna att fler gör energieffektiviseringar. Kanske skulle entreprenörer också, via samarbete med banker, kunna erbjuda finansieringsmodeller där man lägger ut amorteringen på en längre tid. Just nu ser vi att det finns stora möjligheter till affärer i den här branschen med tanke på att regeringen vill öka renoveringstakten för att nå målen kring energieffektivisering.
Vill du veta mer?
På belok.se. och Bebostad.se finns massor av matnyttig information som rör energikartläggning och energieffektivisering.
Senast uppdaterad 05 oktober 2022